*

Gud så skönt det var att få prata idag. Det behövdes verkligen.
Det var lite segt i början, men när hon sedan berättade att hon såg hur dåligt jag mår så lossnade det och gråten satt tillslut i halsen.
Jag MÅSTE börja ta mina antidepressiva igen, det var en årder. Att jag inte har umgåts med någon i sommar och till o med skitit i mina tabletter var tydligen inga bra tecken. Plus att självmordstankar finns där varje kväll.
Så ja, får se hur det går med tabletterna. Känns nästan som att dom inte hjälper. Men jag vet inte.

En annan läxa jag fick var att äta tre mål om dagen. Alltså kloka mål och sedan någon frukt då och då.
Då kanske mina hetsätningar försvinner. Det vill jag ju, men jag hatar att känna mig mätt så där många gånger om dagen. Jag kommer få panik. Får väl försöka. Lovade trots allt henne.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0