en värld utan färger

Det är inte ofta jag sitter och storbölar framför mamma, händer max 2 gånger på år. Men idag sprack det, jag grät så mycket att jag trodde jag skulle dö.
Kvällen slöt iaf bra, innebandy är det bästa som finns. Plus att jag fick en väldigt fin bok av mamma där det stod att hon älskar mig så himla mycket. Då grät jag en skvätt till.

Du kan bara dra åt helvete, hatar dig så fruktansvärt mycket! Och jag menar det. Jag skall ställa dig mot väggen!!!