den största ensamheten är att inte finnas i någons tankar
Rätt logiskt faktiskt..
Jag saknar kuratorn på skolan, där kunde jag gråta ut om jag behövde. Nu har jag ingen att luta mig mot längre. Helt jävla ensam.
.
tjock är ordet
Jag har blivit fet som fan, eller jag vet inte. Jag ser det, alla ser det säkert. Så jävla pinsamt.....
dålig dag
Jag står inte ut med mig själv..
Och jävligt dåligt går det med maten, jag äter fast jag inte vill. Jävla hunger, jag ska utrota dig!!
lättar på hjärtat
Det var ett tag sen, men ack att jag inte gör det oftare. Nästa månads to do lista: Spy efter varje måltid!
min egen kropp är min värsta fiende
Men varför skulle jag spy nu lixom? All energi och fett och bla bla bla har redan kroppen tagit upp.
MEN.. JAG BEHÖVER SPY!!!
Jag har sagt det förut, men jag ska sluta äta, helt och hållet. Vet att det bara är önsketänkande och att det inte kommer gå. Men jag vill. Jag vill vara riktigt jävla äckligt smal.
Känns bra att jag ska upp om 6 timmar och jag kan inte sova. Lycka till miffo. Allt går så jävla bra för mig nu för tiden.
Fortsätt kämpa fortsätt kämpa. Jajaja, vafan är det jag håller på med egentligen! Hade jag inte velat bli frisk och få veta hur det är att må bra så hade jag inte levt i dagsläget ska jag tala om för er.
lägger mig gråtandes varje kväll
Är allmänt jävla fucking trött på allt. Jag vill inte, orkar inte, tänker inte.
Jag kommer må så här hela livet ut. Jag kommer aldrig bli bättre. Det känns som det iaf.
Jag har försökt så många år nu och inte kommit någon vart.
Snälla, jag ber till den där jävla gud som inte ens finns. GÖR MIG FRISK. FÖR JAG ORKAR INTE MER! Amen.
låten passar in jävligt bra på mig
:(
Helvete
jag skall fortsätta kämpa... varken jag vill eller ej
..........
Inte kan jag ta sömntabletter heller, för då vaknar jag inte. Det sista jag vill är att försova mig till jobbet.
Faaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaan jag behöver lugn och ro!
PAAAAAAAAANIK
Vad fan är det med mig?
Varför orkar jag inte kämpa?
Varför vill jag dö?
Varför åt jag en jävla bulle idag?
Varför åker jag inte till psyk och varför blir jag inte inlagd?
Nu är det fan snart nära att jag inte finns längre. Jag orkar verkligen inte. Nej nej nej nej NEJ!
vart är ni när jag behöver er?
J
A
G
M
Å
R
D
Å
L
I
G
T
!
Jobbar, gråter, bantar, gråter, jobbar, bantar, gråter, gråter, jobbar, bantar. Så ser mitt liv ut för tillfället.
Ett liv som ingen människa på jorden vill leva. Det är hemskt. Totalt världelöst.
Det enda jag får höra är att fortsätta kämpa, men HJÄLP mig. För jag orkar inte mer.
Vart är ni när jag behöver er som mest????
det finns inga ord
Jag är så jävla dum i huvudet som kommer på bortförklaringar när mina vänner vill träffa mig. Jag ljuger.
Jag orkar bara inte vara med någon. Jag vill vara själv, alldeles ensam.
Känner mig vilsen i min egen kropp.
bort
Kan inte sova, har panik, ångest, depp anfall. Ja allt.
Men det jobbigaste av allt är att jag saknar min pappa så förbannat mycket.
bra dag....
Inte ofta jag vaknar och mår så här dåligt. Hela min dag är förstörd.
Jag orkar inte jobba.. vill bara ligga här i min ensamhet.
Fansjävlahelvetsskit
Jag vill ha energi, ork och mod till att fortsätta min vandring. Idag är det omöjligt för mig att orka.
Jag sover ingenting om nätterna, somnar sent och vaknar nästan varje timme. Måste hämta ut mer sömntabletter, men jag vill inte vistas vid folk idag. Måste även ringa min psykolog men hatar att prata i telefon.
hur länge orkar man?!
Jag vill gråta till jag faller ihop.
Jag vill skrika till min röst försvinner.
Jag vill slå mig så hårt att jag tappar kännseln.
Mina tankar är så enormt jobbiga. Och inte kan jag sova häller, kvällarna o nätterna är hemska..
inga ord
Kom på att jag inte tagit mina depresiva tabletter på över en månad. Jag glömmer bort det varje jävla dag. Inte konstigt att jag mår som jag gör. Så innan jag gör något annat tänker jag ta dom.
tjock är ordet
tjock tjock tjock tjock tjock
livet är fan inte lätt, men ska det vara så här?
Jag kan inte fatta. Hon alltid har haft stenkoll på allt men nu har ett mycket dåligt minne. Tid och datum går inte ihop längre. Hon har ingen koll.
Inte henne! Varför skall vi drabbas av allt?
Massa cancersjukdomar och nu demens.
Jag vill inte fatta, vill inte förstå. Det får vara nog. Vi orkar inte mer, JAG orkar inte mer!
Det värts av allt är att jag jobbar med dementa, jag vet hur sjuka dom blir.
Det går bara inte, NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ!!!!!!
Jag vill bara gråta, gråta tills blodet rinner. Men jag måste vara stark, för släktens skull. Jag vet mest om denna sjukdom, jag måste finnas där och stötta. Ingen av oss har kommit över farfars död än. Och så det här uppå. Släkten kommer braka ihop totalt. Dom är ovänner, alla är ovänner.
kännslorna flödar i kroppen
Jag behövde gråta, men det går inte hos vilka personer som helst. Visst att jag trivs med henne, men har bara varit där några gånger så vågar inte riktigt släppa ut mina kännslor än.
Men det kommer, det får ta den tid det tar. Som allt annat.
inte okej
Nyponsoppa och vatten tre veckor framöver. Jag ska fan klara det!
Jag ska få en platt mage, som jag hade för drygt ett år sen, då inte mina hätsätningar fanns.
Min mage är så svullen och jag hatar att se mig själv i spegeln...
hatar dessa anfall
gå bara gå
Jag kan inte minns de glada stunderna i mitt liv. Hur mycket jag än försöker så kommer all de svarta stunderna upp. Jag minns inte, jag minns inte hur lycklig jag än gång va.
Eller va jag lycklig? Jag kanske redan då hade bosatt mig i skalet som är min värsta fiende.
Jag vet inte ens om jag vill minnas. Det blir för jobbigt.
Visserligen har jag varit mer på botten än vad jag är nu. Men det här är fan inte okej.
Ingenting är okej, jag är inte okej. Ingen är okej just nu. Jag lovar att jag skall höra av mig till folk men skiter i det. Får inte ens dåligt samvete. De hör av sig gång på gång men jag orkar inte bry mig. Vad håller jag på med?
Jag har aldrig varit den som skiter i saker och ting. Jag har alltid varit en omtänksam och klok tjej.
Men nu är allt borta. Hela jag är borta. Jag blåser bort tillsammans med vinden.
Jag skulle vilja bli frisk. Bli fri från detta. Tänk er vilken skön kännsla, att slippa ha den där oron om vad som kommer hända näst. Att ständigt ha negativa tankar och ständigt vara så orolig att det till och med utvecklas till panikångest i vissa fall.
Jag är långt ifrån frisk, men jag vill kämpa, jag vill nå mitt mål. Även fast det är en tuff och en lång lång resa.
mår som jag gör
Jag vet inte hur länge jag ska orka. Jag har gett upp psykiskt men lever fysiskt.
Jag är ingen människa, jag är ett levande lik.
Ska livet vara så här? Jag är bara 19 och är redan trött på helvetet. Jag har upplevt botten. Kan jag inte få vara lycklig och glad? Jag behöver energi för att kunna orka hålla mig på fötterna.
Hur länge ska man orka kämpa? När blir man frisk?
arg på mig själv. Men det hjälper inte....
Ikväll är det en riktig förjävlig kväll. Min hjärna mår inte bra. Utsliten.
Hetsåt gjorde jag ikväll på jobbet också. I smyg. Och så kom en personal från andra avdelningen och jag skämdes ihjäl. Jag ville dö. Jag vill dö. Visst okej fine om man är hungrig och vill äta, men jag har bulimi, jag ska inte äta. Jag borde svälta ihjäl mig ist. Jag är inte värt något på denna jord.
Jag är så jävla kass....
Jag behöver dig nu, det krisar!!
fan för allt
Mår riktigt jävla dåligt psykiskt just nu......
Jag hatar det här. Jag hatar att livet skall vara så förbannat jobbigt.
