en värld utan färger

Jag är tom inombords.

Mitt liv är en gåta, fullt med motgångar som får mig att gråta.
Att ständigt falla till botten och ständigt ta sig upp, det är det värsta jag gjort.
Varje dag kämpar jag för ett bättre självförtroende, kämpar för att hålla mig vid liv.
Om jag hade vågat, då hade jag vid detta tillfälle haft frid.
Made by myself!


Ikväll har jag hemska tankar, ikväll vill jag bara dö.
Jag vill inte tänka tanken av att inte kunna ha dig så pass nära mig.
Jag har inte ork till att klara mig utan dig.
Jag vet att jag kan om jag bara vill, men just nu vill jag inte.
Jag behöver ha den där tryggheten som får mig att hålla benen raka, att orka andas och att orka tro på att under finns. Just nu finns ingenting, jag känner ingenting. Man ska väl vara glad över att ta studenten? Jag är bara ledsen och vill helst stanna kvar. Stanna kvar där jag har en trygg omgivning som stöttar mig vart jag än står på jorden.
Livet är tufft, det har jag erfarenhet av. Men så här tufft? Det hade jag ingen aning om för 4 år sedan.