en värld utan färger

Är på parktiken, har rast.
Vill bara hem. Idag är det en sån där jobbig dag då man bara vill vara i sin egen ensamhet.
Min lärare kommer hit sen och kollar lite om hur jag har det osv.
Det jobbiga är att jag måste ljuga för min handledare. Men min lärare vet hela min situation. Skönt de. Vill inte att min handledare skall få veta vad som försigår i min hjärna.
Jag vill helst inte vara här. Även fast det är kul. Men jag pallar inte. Ingen ork. Ingen lust. Barnen är iaf snälla. Vilket personalen är också. Men det är barnen som får mig att pallra mig hit. Tragiskt igentligen.fuck face