en värld utan färger

Vet inte om jag ska skratta eller gråta..
En helvetes dag rent ut sagt. Kvällen blev inte ett dugg bättre.
Inte vill jag äta häller, åt lite youghurt till lunch.
Jag mår dåligt och vill åka långt långt här ifrån. Inte ha någon med mig, bara vara ensam och deppa.
Det värsta är att när jag är hemma så måste jag hålla minen. Hatar att visa för mamma när allt inte är som det ska.
Nu ska jag duscha så jag kan gråta ut, sen är det ciggen som är min räddning ikväll.



Ytterligare en dikt/text som jag själv har skrivit. Jag älskar att skriva.

Gråten sitter som klister i halsen.
Tårarna är jag inte värd,
Jag är inte värd detta liv.
Jag är värd något mycket bättre.
Någon så bra så att läpparna ler av sig själv, utan att behöva fejka.
Att fejka är fan inte modigt, men att kämpa vidare är det starkast en människa kan göra.
Jag ska kämpa så hårt att jag en gång kan vara stolt över mig själv!