varje tanke, varje andetag gör ont
Egentligen så kan jag inte vara lyckligare än vad jag är, har pojkvän, världens bästa kompisar och många ljusa stunder i mitt liv. Men varför gläds jag inte av det?
Det är det värsta med min sjukdom/sjukdomar.
Det spelar ingen roll om en dag har vart fyld med färg, allt är ändå lika grått och trist.
Mitt hjärta slår flera gånger / minut, jag borde vara levande. Jag känner mig död. Helt jävla död.
Ingen ork, ingen glimt, ingenting. Jag känner ingenting längre. Jag orkar inte känna något.
Slänger tankarna över axeln, men kommer tillbaka lika fort igen. Vad vill dom? Döda mig eller?
Jag ska fan döda dom. Tankarna förstör mitt liv. Totalt.
Kommentarer
Trackback
