åååååååhhh
Just nu vill jag bara att E ( metalskötaren) ska svara, jag döööööööööör snart.
Fuck vad dåligt jag mår, tog 1 sek och pang så slog hjärtat i 1000 knop.
Usch vad jag hatar det. usch vad jag hatar min depression och usch vad jag hatar allt.
-
E på ätstörningsteamet som jag går hos kommer bli arg när hon får reda på det.
Men äsch, ska bara gå ner lite till. Dont worry ;)
Annars har jag varit ute och gått en sväng, åt några skedar yoghurt men mådde så illa så har inte fått i mig så mycket idag. Men det hehövs efter dessa dagar då jag ätit 2 mål om dagen.
Ikväll blir det innebandy träning. Woop woop.
Det är skillnad på att skratta och känna verklig glädje
Allting blir till nederlag och man är nära förtvivlan. Men samtidigt byggs på ett annat plan upp någonting som man själv kanske aldrig upptäcker.
Har så mycket tårar som behöver komma ut, men kan inte gråta. Det vill inte komma ut.
Som en människa inlåst i en skrubb, även om man vill så kommer man inte ut.
Det är så frustrerande och det leder till att jag får ångest som sedan resulterar i att jag får en ångestattack för att jag vet att jag inte kan göra något åt den jobbiga situationen.
Jag vill bli fri, fri från detta. Jag lever inte. Mitt lag har lagfest, jag ligger här hemma och deppar. Ingen ork. Hade jag haft en "bra period" så hade jag varit först på festen. Vad fan är det med mig? Lev livet. Nej nej, istället sover jag när jag inte jobbar för att undvika alla jävla fucking tankar.
Ikväll vill jag dö.
babbel
Älskar när man ställer sig på vågen och ser att man gått ner ytterligare.
Det är det enda som får mig att bli glad nu för tiden.
Sen mötet med läkaren så bestämmdes det att min medicin mot depression skall höjas. Sen fick jag ny sort av ångestdempande utskrivet då atarax inte har funkat.
Håller tummarna att något kan få mig på banan igen.
Hatar att leva så här..
Ikväll är det lagfest, men jag tänker inte dricka då det är så mycket kalorier i sprit skiten.
Eller så skiter jag i att gå, insolerar mig på mitt rum ist. Orkar inte träffa människor.
sometimes you just have to smile, pretend everything´s okay, hold back the tears and just walk away
Nu blir det 1,5 timmes träning. Skönt att få koppla bort alla tankar ett tag.
Och imorgon blir det två besök på psykiatrin. Först ätstörningsteamet sedan till en läkare som ska kolla om medicinerna funkar. Fick no, dom funkar inte!
jag pallar inte dessa tankar, inte idag..
..
träning
Nya blodprov och urinprov skall tas och jag skall genomgå en undersökning om vilken ätstörning jag egentligen har. Dom är nämligen inte säkra då mitt beteende med mat har ändrats rätt mycket.
Väger, puls och blodtryck tar min skötare varje gång jag är där. Alltså 1-2 gånger i veckan.
Det värsta är att jag inte får veta siffrorna.
Pallrar mig iväg till träningen och hoppas på ett intensivt pass :)
ingen träning? skiter väl jag i
Det känns ännu bättre att jag är så full i fan att jag har varit och tränat ändå.
I förrgår var jag några sekunder från att kollapsa, det gick bra trots allt. Aldeles för dålig på att äta. Vilket då resulterade till tränings förbud och en väldigt orolig skötare.
Men äh vafan, jag mår bra av att inte äta. Psykist och inte fysiskt dåra.
massor av fett
Igår åt jag ingenting på hela dagen, då menar jag verkligen ingen ting!
Drack endast ett glas vatten.
Idag tvingde mamma i mig frukost, sen tittade dom så konstigt på mig på jobbet då jag inte tog någon mat så var tvungen att ta lite. Bajs.
Jaja, träning ikväll blir det!
