tänk om jag inte hade några fingrar som ständigt vill slingra sig ner i halsen
Nu ska jag snart gå och spy upp maten. Klarar inte av att känna mig mätt. Det går bara inte.
Sen ska jag verkligen försöka övertala mig själv att ta på mig joggingskorna fastän jag inte orkar.
Egentligen vill jag bara ligga och sova. Sova bort all jobbiga tid. Då slipper man känna sig ledsen.
Förövrigt har jag haft en bra dag!
magen vill ha mat, men inte hjärnan
Men.. jag får väl ta och äta något litet ikväll. Men bara för att jag är så hungrig. Men om jag vill, det är en annan femma.
Eller fast näe, jag kanske skiter i att äta. Eller.. hm. Jaja, vi får se vad det leder till.
Mat eller inte mat, jag mår ändå lika dåligt av båda delarna.
skit liv
Även fast det var en minimal portion.
Jag kommer bli tjock :(
Dessutom hoppade jag träningen idag. Orkade verkligen inte. Hade jag tränat hade jag väl kolappsat mitt ute i skogen någon stans. Dåligt samvete.se.
denna passade in väldigt bra på mitt liv och hur jag känner.
Orkar inte slåss
orkar inte kämpa
spelar inte längre
någon roll
att jag en gång orkade
och ville.
Orken är slut.
Men vägen är lång.
Nästan oändlig.
Och jag måste orka.
Orka slåss
orka kämpa.
sockerkick
De flesta grät, men där satt jag med snustorra ögon. Jag ville och behövde gråta. Men jag kunde inte.
Jag skulle iaf haft en anledning till att gråta lite.
Fastandet går iaf fortfarande bra. Har inte ätit något idag förutom några godisbitar som jag mumsar på just nu.
Varför går alltid godis lättare ner än mat? Godis är ju verkligen inte bättre. Korkade hjärna.
Jaja, något måste jag ju iaf få i mig. Några bitar till, sen får det vara nog för idag!
Kämpar för att hitta livsgnistan igen
Levande död I en värld där smärtan är som störst.
sväljer min stolthet, tittar upp fast tårar rinner.
Har ätit 1 dl youghurt och en macka idag. Hade jag inte varit rädd för att Elin skulle misstänka något så hade jag inte ätit. Lyckades iaf lura både elin och mamma om middagen. Känns bra.
Nu när jag inte ätit på två dagar så har hungern försvunnit. Även det känns mycket bra.
Var på psykiatrin idag. 300 spänn åt skogen. Eller egentligen inte. Men känns som de. Ska iaf få komma till ett ätstörningsteam och en psykolog som skall hitta någon behandling mot min ångest. Blir nog kognitiv arbetsterati.
hade jag kunnat så hade jag låtit bli
Svårt beslut. Det lutar åt att bli tom i magen igen.
Imorgon skall jag till psykiatrin. Får se hur det går. Måste be om något mer ångestdämpande som jag kan ta på sena eftermiddagen. Innan jag tar kvällsmedicinen skulle jag lätt kunna dö av all ångest som tränger sig på.
De sjuka har bara en önskan, de friska har många.
har väntat länge på denna tid
Tog två klungar sen fick jag inte i mig mer.
Känns som att kroppen äntligen vill ställa in sig på en svältperiod. ÄNTLIGEN.
Det tråkiga är att smoothien blev så god att jag skulle vilja dricka upp hela i ett svep. Men icke.
Jag är glad att jag äntligen kan få svälta lite. Att kräkas är inte mysigt någon stans. Inte ett dugg.
Men ändå så gör jag det? Inte lätt med en sjukdom som man inte kan kontrollera på egen hand..
Skall försöka komma ut och springa några kilometer sen senare.
Jag har satt ett nytt mål angående min vikt. Ni kommer tappa hakan. Så därför berättar jag inte.
Om jag når den vikten, så ska jag belöna mig själv med att bli frisk. Bra deal.
jag vill skrika, skrika sönder mig själv!
Inte en kväll till med en förjävlig ångest som tar död på mig.
Jag faller i bitar varje gång. Små små smular är det enda som finns kvar av mig.
Jag orkar och vill inte bry mig om något.
Jag mår så dåligt att jag faktikst rent ut sagt hatar att jag har vänner och familj.
Jag är inte värd ett skit. INGENTING. Det enda jag är värd är ett skit liv, som jag nu lever i.
Eller.. jag lever inte ens. Jag har inget liv. Teoretiskt sätt så är jag död. Totalt stendöd.
Livet är orättvist
där satte det fart igen
Har varit duktig i nästan en vecka.
Jag föll dit igen. Det känns både skönt och förjävligt.
Har även gått en riktigt lång promenad idag. Så jag har gjort av med mer kalorier än vad jag fått i mig.
Ännu bättre kännsla.
Nu tänker jag fira att jag inte har någon mat kvar i magen med ett glas vatten med några hallon och isbitar i.
svält period på gång
Äter jag ngn mat så har jag som straff att springa 5 km. Till och med om jag äter en macka.
Frukt och grönsaker är okej. Men då ska det vara ytterst lite.
Vatten däremot kan jag få dricka hur mycket som hälst av.
Vatten blir jag fort mätt av, så det är bra.
Sådetså.
ånger och ångest
Idag är det då fredag den 13. Självklart att något skulle hända.
Det har inte hänt, men kommer att hända.
Jag kommer bli knäckt, jag kommer gråta.
Men jag kommer ta mig samman och inse att det blir lättast så. För honom. Egentligen mig med.
Det är tufft att låtsas må bra för någon man älskar. Inte våga visa att man mår piss och helst vill dö.
Det gör man inte, hur mycket man än vill och behöver...
Jag har sagt det förut men säger det igen, jag är värdelös!
Jag har inte haft kontroll på min vikt på hela veckan. Jag har stoppat mig själv när jag velat kräkas upp maten, för att jag vet att om jag fortsätter så kommer jag må sämre. Man blir inte lyckligare av att vara smal som en pinne. Det fattar jag till och med själv. Men just den där makten man har över vikten, den är obeskrivligt viktigt vid en som har bulimi.
Jag har lyckats att inte hetsätit mer än 1 gång. Det är jag väldigt nöjd över. Mindre nöjd med att jag inte har stoppat fingarna i halsen. Jag ångrar att jag inte gjort det..
sliten tjej
Dagen idag då, inte så mycket att hurra för direkt. Jag har varit allmänt konstig och svag. Personalen på praktiken har frågat mig stup i ett hur jag mår. Jag hatar när folk frågar och så vågar man inte säga som det är..
Förövrigt så somnade jag till när jag körde bil förut. Tur att Tove satt bredvid och skrek på mig.
Tiden går fort, nästan för fort..
Kom hem, fick en massa jobbiga kommentarer, men för en gångs skull sa mamma ifrån. Ibalnd kan hon. Även fast man inte alltid tror det.
Jag har gått UPP i vikt. Värsta ölmagen typ. Boror nog på min hetsätning och att jag inte alltid orkar få upp allt jag stoppat i mig. Det tar på krafterna. Det är nog bara en gång jag fått upp precis allt. Efter var jag helt slut och orkade inte ens gå ut från toan. Inte så nice precis.
Kommer nog inte komma i min balklänning längre. Skärpning på den fronten. En månad kvar, jag har två ord att säga; SÄTT FART!!
Nu ska jag iväg och träna lite.
Jag pallar fan inte en dag till
Allt hopp är bortblåst. Ingenting att leva för.
Ska man behöva må så här?
Jag är ful, äcklig och tjock. Helt enkelt misslyckad.
Varför föddes jag?
Allt hade varit så mycket lättare om jag inte fanns. För mig, för er. För alla.
Död mig!
uppknäppta byxor och en fet jävla mage...
Jag och Tove hade en tävling, den som inte åt upp ALL sin mat skulle få bada i havet. Själv är jag en badkruka så det var bara att trycka i sig allt. Mellanåt fick jag hjärtklappning och yrsel av all ångest som trängde sig på. Men jag klarade det.
Mår så fruktansvärt illa just nu. Wlöök, vill bara spy. Men nej, det ska jag inte. Hur mycket jag än vill så måste jag stå emot...
Du gräver en grav för mig!
Tuffa tider..
Rubriken säger allt.
Ingenting verkar vara på min sida. Vill bara att allt elände ska ta slut. Vill kunna känna mig glad och inte oroa mig över en massa...
Ätandet verkar iaf vara på min sida idag. Tjoho. Bara för att jag kan så ska jag sätta mig i uterummet och äta lite glass med banan, strössel och chokladsås. Och så lite te till de. Kan nästan inte bli bättre.
Tänkte försöka få med mig lillsyrran. En syster kväll. Ännu bättre.
Imorgon ska jag INTE försova mig. Jisses vilket dåligt samvete jag hade imorse när jag kom till praktiken.
Och mitt minne är inte så värst bra nu för tiden så jag har glömt bort vilken tid jag börjar imorgon. Antingen var det halv nio eller sju. Hm.. Jag åker dit kl sju, då kommer jag iaf inte försent.
HELVETE
Orkar inte, vill inte. FAN!
Det här är nog bland det värsta jag varit med om.
Det värsta jag upptäckt och det finns fan inget värre.
Tårarna sprutar och jag orkar inte sluta. All min kraft jag haft kvar är nu helt borta.
Jävla idiotiska värld!!!!!!
har fått ett glatt besked!!
Skönt att springa av sig lite. Nöjd med mina 4 km. Tråkigt nog var vi bara fyra som var där från laget. Men vi gjorde det bästa av situationen och peppade varandra till tusen.
Snart kommer mamma hem med frukt, då blir det fruktsallad. Är inte alls sugen på att trycka i mig mat. Får se om jag lyckas undkomma det. Kan bli svårt då mamma kommer ställa hungra miljarder frågor.
Det löser sig. På något höger eller vänster, som man brukar säga.
