glad tjej
Gudars så gott jag sov inatt. Ändå så var jag inte utvilad när jag gick upp. Men det är väl inte så konstigt egentligen. Om man nu tänker efter. Vilket jag har en tendens till att göra.
Även fast jag fick sova ut så är jag en irriterad liten flicka idag. Allt någon säger stör mig och jag orkar inte ens bry mig.
" Jaha vad kul för dig. Men tyvär så bryr jag mig inte". Hjärnan spelar ett spratt.
Skall snart ut och gå en sväg med mamma. Sedan tänkte jag göra en fruktsallad. Blir min luch och kvällsmat.
Finimang.
Tror det blir träning med laget ikväll. Weeeho.
inatt ska jag sova som en kung
Jag vet hur det känns att leva i en skugga.
En skugga som vägrar att släppa taget.
Vart man än går och vad man än gör så finns den alltid där.
Jag behöver inte längre hålla ögon på mig själv.
Skuggan har ständigt koll.
Den har tagit över och verkar vara svår att skaka loss.
Jag känner mig värdelös, det finns nog ingen människa på hela jorden som jag tycker är sämre än mig själv.
Jag önskar att allt bara kunde vända. Till något mycket bättre.
Det går inte en endaste dag utan att jag kränker ner på mig själv.
Vad har jag för fel?
Varför är jag så elak mot mig sjäv?
Kan jag inte bara acceptera att det är så här mitt liv kommer se ut?
Nej det kan jag inte. Jag vill vara frisk. Och någon gång tänker jag bli det. Förr eller senare.
När jag vaknar imorgon vill jag vara en helt ny människa med nya egenskaper och ett nytt perspektiv på livet.
Men det är bara en önskedröm. Det kommer inte hända. Inte på en natt iaf.
Jag vill ha en ständig kontakt på psykiatrin. Jag vill ha hjälp innan jag kollapsar totalt. Jag ska nog börja säga precis som det är till dom. Inte snåla med en massa meningar för att jag tycker det är pinsamt och jobbigt att prata om det. Bölar jag får jag väl göra det. Så här kan det inte fortsätta.
Jag vill dö när jag är gammal. Eller iaf när jag är lycklig. Jag vill inte dö av något jävla självmord eller liknande. Vilket i slutändan kommer vara ett stadigt allternativ om jag inte tar mig upp några trappsteg.
Jag vill inte verka vara den som är så klen att ta självmord. Jag vill visa mig som en stark person och kunna hjälpa folk ur den situationen jag sitter i. Jag antar att jag som vet hur det känns har en bättre inblick hos andra med samma problem.
Oj, det var riktigt skönt att skriva av sig.
tjocksmock
Klant.
När jag tog första tuggan så försökte jag intala mig själv att behålla det. Första mackan gick bra, men när jag gick in på den andra fick hjärnan sitt vanliga spratt. Next: Toan. Innan kroppen hinner ta upp kalorierna. Då blir jag fet. Eftersom jag alltid lyckas äta så jäkla fort när jag väl äter. Antar att det beror på att jag vill att det ska gå över så fort som möjligt.
Men jag har faktikst varit ganska duktig idag. Elin åt på Sibylla, jag tog endast en ramlösa. Sedan ville hon ta en glass men jag fortsatte på min dricka.
Tyvärr så åt jag en muffins inne vid Charlotte. Den va god. Och en skadar väl inte tänkte jag. Men vem vet..
Det är bara jag och mamma hemma ikväll. Skönt att få slippa min halvpappa. Jag hatar dig!
hatar min hjärna
Är hungrig. Vill ha frukost. Vill dock inte spy upp det. Inte så fräscht precis.
Eftersom jag inte orkar med det längre så tänker jag skita i att äta.
Har inte gått ner så mycket den här veckan, hm, varför så trögt? Har väl ätit för mycket...
Nej man vafan, varför kan jag inte bara äta normalt?
Varför ska det vara så svårt att hålla fingrarna i styr?
Jag vill verkligen ha frukost, är skit hungrig. Okej, frukost får bli det enda målet jag äter klokt idag. Men är rädd för att tappa kontrollen och äta mer än vad jag egentligen vill. Då kommer jag må piss och så är hela dagen förstörd.
Om en stund skall jag hämta ut lite mediciner som jag inte orkat gjort ännu. Bra tjej jag är.
Sen ska vi ha Harry Potter maraton med laget. Ist för godis tänker jag göra en fruktsallad att ta med mig. Då får jag inte lika dåligt samvete. Förhoppningsvis.
Det finns inget värre än aktiv dumhet.
Det är inte så jävla konstigt att jag nästan aldrig är hemma längre. Om jag är hemma är jag instängd på mitt rum.
Jag vill inte vara här. Trivs inte. Vill flytta till eget, NU!
Du får mig att må sämre. Du fattar ingenting. Du märker inte ens mina fräsningar jag ger dig när du sagt något olämpligt. Du är ingen människa. Människor har samvete, men det har fan inte du.
Nu ska jag gå och göra något jag längtat efter hela dagen. Kräkas.
Den enda människan du kan ändra på är dig själv.
Ska sova bort resten av mitt liv.
finimang
Ingen ångest häller, men det kommer väl sen.
Var hos tandläkarn idag, min emalg såg okej ut, men inte bra. Har fått recept på tandkräm och flourskölj som jag skall använda. Spec efter jag kräks osv. Blir nog bra.
Nej nu ska jag snart laga lite potatismos och lax med T.
innebandy och löpning!!!!!
fuck face
Är på parktiken, har rast.
Vill bara hem. Idag är det en sån där jobbig dag då man bara vill vara i sin egen ensamhet.
Min lärare kommer hit sen och kollar lite om hur jag har det osv.
Det jobbiga är att jag måste ljuga för min handledare. Men min lärare vet hela min situation. Skönt de. Vill inte att min handledare skall få veta vad som försigår i min hjärna.
Jag vill helst inte vara här. Även fast det är kul. Men jag pallar inte. Ingen ork. Ingen lust. Barnen är iaf snälla. Vilket personalen är också. Men det är barnen som får mig att pallra mig hit. Tragiskt igentligen.fuck face
varje tanke, varje andetag gör ont
Egentligen så kan jag inte vara lyckligare än vad jag är, har pojkvän, världens bästa kompisar och många ljusa stunder i mitt liv. Men varför gläds jag inte av det?
Det är det värsta med min sjukdom/sjukdomar.
Det spelar ingen roll om en dag har vart fyld med färg, allt är ändå lika grått och trist.
Mitt hjärta slår flera gånger / minut, jag borde vara levande. Jag känner mig död. Helt jävla död.
Ingen ork, ingen glimt, ingenting. Jag känner ingenting längre. Jag orkar inte känna något.
Slänger tankarna över axeln, men kommer tillbaka lika fort igen. Vad vill dom? Döda mig eller?
Jag ska fan döda dom. Tankarna förstör mitt liv. Totalt.
en dikt som stärker mig
som jag misstänkte
när röda ögon ser svart
Åkte till psykiatrin, fick ny medicin, besked om bulimi och lite sånt skit.
Har inte ätit något idag förutom nu vid kvällsmaten. Men halva middagen kom upp igen.
Tränade även innan jag åt, sprang 5 km och en massa styrka. Skönt.
Jag fryser och vill helst vara i min ensamhet. Men skall åka till T och kolla film.
Jag ser mig i spegeln med ögon röda av gråt.
depressionen dödar mig
Imorgon tänker jag ringa psykiatrin. Jag orkar inte längre.
Ikväll är det extremt. Mår skit. Jag vill ha hjälp. Jag vill bli inlagd. Jag vill bli frisk.
varför kan jag inte vara normal?
Idag har jag ätit alldeles för mycket så det lär väl hända ikväll igen antar jag.
Bakis är jag också, mums.
Har glömt att ta mina tabletter, kom jag precis på. Så ikväll kommer jag väl få ett depp anfall. Som vanligt när jag glömmer tabletterna!
illamående
Snart bjuder Elins mamma på mat. Måste äta. Måste. Kommer spy ikväll av all alkohol jag kommer dricka.
Men det är en skön kännsla så det gör inget.
jag rent utsagt hatar dig
Varje gång du öppnar din käft är ett knivhugg i mitt hjärta.
Jag kan svära på att det är ditt fel att jag har hamnat i en depression, ditt fel att jag aldrig återhämtar mig.
Dett fel att jag inte orkar leva. Ja, allt är ditt fel?
När fan ska du fatta?
Dina jävla påhopp hela tiden, jag blir gråtfärdig varje gång. Min kraft tar slut. Du suger ur den.
Jag vet att man inte ska säga såhär, men jag önskar att ni aldrig funnit varandra.
Sitter och tröstäter popcorn. Varför äter jag just popcorn? Kunde jag inte tagit en banan?
Ångesten börjar smyga sig fram. Men jag skall fan trycka i mig skålen utan att två fingrar skall hoppa ner i halsen efteråt. Jag ska klara det!
tårar
Det är inte ofta jag somnar med tårar som rinner längst kinderna.
Dagen idag har iaf varit helt okej. Har kunnat båhållt det jag ätit. Med mycket ansträngning.
Mår så jävla illa och får dåligt samvete efter. Men så är det..
Har precis kommit hem från träningen. Löpning, snabbhet och sedan innebandy. Skönt som fan.
panik
Varför blir jag mer motiverad?
Varför vill jag förstöra min kropp?
Varför, verför, VARFÖR?
Min hjärna är sjuk, helt jävla störd.
Jag vägde mig idag, fick ångest. Sprang som fan. Har ätit tre mål mat idag. Små mål. Det räcker för att gå upp. Jag ska ner. På två veckor skall jag iaf ha gått ner 5 kilo. Jag måste sätta fart.
Imorgon blir det hårdbantning.
Jag vill sova, kan inte sova. Måste sova. Fanshelvetes skit. Varför gör jag så här mot mig själv?
Jag är inte den jag ska vara, jag har blivit någon annan. En främmling. För mig själv.
mina tankar
Men jag vet att för varje minut, varje dag jag kämpar, så kommer jag ett steg längre på min resa.
Jag vet inte varför jag tänker så här, det är bara en massa världelös energi som sugs ur mig. Sånt jag hade kunnat göra så mycket annat för. Något roligare.
Jag önskar att jag hade en förmåga att tända en hälsans läkande låga, då kunde allt det onda helt förvinna.
