fan för allt
Mår riktigt jävla dåligt psykiskt just nu......
Jag hatar det här. Jag hatar att livet skall vara så förbannat jobbigt.
-
HATAR!
Förövrigt var jag hos ätstörningsteamet idag. Jag såg tydligen väldigt sliten ut i kroppen.
MITT JÄVLA MONGO!!
De senaste dagarna har jag mått rätt så bra psykiskt, men ikväll fick jag bakslag.
Jag hatar mig själv så jävla mycket just nu.
Hur kunde jag glömma?
Spelar ingen roll hur mycket jag gråter över detta, jag är så jävla världelös. KILL ME, SNÄLLA!
halsfluss
Snacka om att man är rikttigt riktigt klen när man är sjuk. Satt och tryckte i mig mat även fast halsen gjorde så förbannat ont. Åt, grät, drack, åt och grät. I denna cirkel höll det på hela tiden.
Ikväll ska jag och min toma mage bara ligga i sängen och ha det bra. Sa jag bra? Det blev lite fel. Vi ska ha det dåligt!
livet leker
Det bästa är iaf att jag inte kan äta något, vatten är det enda jag får i mig, typ. Bantniiiiing!
fuck it
Meningen med denna blogg var egentligen att jag bara skulle få skriva av mig. Att ingen skulle hitta denna. Men besökare är ju alltid trevligt!
Det jag skulle säga var iaf att jag är världens dåligaste människa. Jag har hållt mig så länge men ikväll brast det. Jävla hetsätning. Inte nog med det, jag är fortfarande jävligt hungrig och jävligt sugen på något.
Kill me!
.
Låt mig få gråta - det gör så ont.
Be mig inte glömma - det vore att förneka.
Säg aldrig att tiden läker alla sår - skorpan rivs lätt upp.
Be mig inte vara stark - jag har förlorat allt.
Hjälp mig hitta meningen - jag finner ingen.
Säg inte att du förstår - om du inte själv drabbats.
Ord är överflödiga - räck ut en hand, möt mig i sorgen
första mötet är avklarat
Samtalet var givande och vi båda kom fram till att jag inte är i det stadiet att kunna ändra på mina matvanor. Inte än. Hon berättade att det är viktigt att verkligen vilja ändra på något innan man börjar. Och att det är jag som är bollen och hon planket.
Fick även klart för mig varför jag alltid är så rastlös och orolig när jag inte ätit något.
Och för att se hur pass lågt mitt blodtryck var så fick jag sätta mig på golvet och resa mig hastigt. Det gick inge vidare om man säger så..
Har iaf varit och köpt naturdiet, mellanmål, som jag skall äta ist för mat. Det vet hon inte om men det blir nog bra.
Ikväll ska jag träna skiten ur mig!
.......
I don't know what to do, I'm always in the dark.
Texten får tala för sig själv.
Tappar andan varje gång jag söker luft.
Vill tillbaka till ett liv igen. Har försökt så många år och tro mig, jag försöker än.
Letar efter meningen, meningen med allt.
Snälla, släpp mig fri. Sudda bort min depression och låt mig få leva livet igen.
Tar ett steg åt sidan, låter vägen gå utan mig.
Kanske att jag fortsätter någon gång, men jag vägrar att gå den själv!
ingen energi..
Det bästa är iaf att jag gott och väl sprang av de tre mackor och äpple jag ätit idag. Great.
Maten går bra, eller hur man nu ska säga. Äter inte så mycket. Max ett mål om dagen och kanske någon frukt eller något annat litet när hungern tar över.
Det känns mycket bra. Men jag vet att jag tyvärr inte kan hålla detta så länge. Hätsätningen brukar komma efter några dagar. Då går det inte att hålla tbx hur mycket man än vill.
?
Är varken glad eller ledsen. Varken pigg eller trött. Jag är helt tom.
Jag vet ingenting längre. Ingenting.
Tårar är orden hjärtat inte kan säga
Har tappat all ork.
Allt är utsuget.
Vill helst inte finnas till.
Tänk er en vackrare värld, ett bättre liv,
Hur mycket lockar inte det egentligen?
Det finns så mycket man vill, så mycket man borde, så mycket man inte vågar.
Jag ska en vacker dag sluta kämpa, sluta andas och sluta vara.
There's a fire starting in my heart
Mamma väger snart lika mycket som jag då hon gått ner över 20 kilo. ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH.
Jag måste gå ner, aldrig i livet att hon ska väga lika mycket som mig. Det funkar bara inte!
Jag är sjukt stolt över henne, men nej, jag ska väga mindre än henne. Punkt slut.
Idag är det en riktigt dålig dag, jag mår skit och ska fasta hela dagen. Inte äta ett skit. Imorgon ska jag väga mig hos ätstörningsteamet. Känns ännu mer förjävligare.
Jag säger det igen, jag hatar mitt liv. Hatar allt. Känner mig ledsen och vilsen inombords.
Hur ska min arbetskollega reagera när jag inte kommer äta något? Hoppas det är riktigt äcklig mat så jag kan skylla på det. Då kommer jag ändå inte vilja äta, vilket jag kommer göra om det är god mat.....
längtar som bara den
Dålig matdag heltenkelt.
Annars mår jag bra, ytterst lite ångest just nu. Men känner att klumpen börjar växa i magen så får ta en behovs tablett innan det blir allt för jobbigt.
Nästa tisdag åker familjen iväg, då kan jag äta och spy hur mycket jag vill. Eller inte äta alls om jag känner för det.
Fyfaaaaan vad skönt!
jävla skit!
Mamma störde mig mitt i spyandet. Kunde inte avsluta.. känns förjävligt rent ut sagt.
Nu ska jag gå och deppa sönder.
ingenting är så svårt som detta
Blir tvungen till att äta mat ist för att hoppa över det. Suck. Har ätit två mackor idag, det räcker gott och väl.
Är inte ens hungrig.
Plus att jag har slutat röka så jag är inte på världens bäst humör. Och så har jag ätit lite chocklad. Varför åt jag det ens? Pucko. Jag vet hur jag känner efteråt. Men ibland tar suget över helt enkelt.
Försvinna, försvinna dit man hör hemma.
Dit vill jag en vacker dag.
Där man slipper smärtan, slipper tänka, slipper känna.
Allt gör så förbannat ont. Allt.
ett rop på hjälp
Är helt slut efter alla kännslor som bubblat upp under kvällen.
När jag är så här borde jag åka in till psyk. Det har jag blivit tillsagd. Men gör jag det? Nej, utan låter det gå så långt att jag nästan gör något riktigt dummt.
Promenaden och tårarna släppte ut allt och nu ska jag ta sömntabletter så jag kan sova.
Har dessutom gått ner 0,7 sedan igårmorse! Weeei. En aning gladare.
broken inside
Vet inte om jag vill leva eller dö.
Min kropp fortsätter att vandra dag efter dag, fången i min egen kropp.
Jag är säker på att det finns något bättre än detta. Något mer världefullt att leva för.
Drömmer mig bort från den gråa verkligheten, till en ljusare tid, en ljusare värld.
Med slutna ögon, bortkopplad från verkligheten gräver jag mig fram i tunneln under jorden.
Den hemska tunnel många slipper vandra i.
Det enda som lever i min kropp är hjärtat som stampar på i vanlig takt.
Ögonen faller ihop och pressar fram en eller kanske till och med två tårar.
Snart ska jag finna min väg, min väg som ska ta mig upp till toppen.
jag hatar mitt liv!
Jag mår inge bra. Ledsen innåt och sprallig utåt. Precis så är det.
Min själ gör så förbannat ont just nu. Jag vill dö. Bort från allt.
Det hela blir inte bättre av att man bor hemma där dom tvingar en att äta.
Jag ska seriöst ut och springa tills jag tuppar av. Jag är fet, fet, fet, fetare än fetast.
Jävla piss. Men först ska jag spy!
