kan inte allt bara vända snart? jag är trött på att må dåligt
En helvetes dag rent ut sagt. Kvällen blev inte ett dugg bättre.
Inte vill jag äta häller, åt lite youghurt till lunch.
Jag mår dåligt och vill åka långt långt här ifrån. Inte ha någon med mig, bara vara ensam och deppa.
Det värsta är att när jag är hemma så måste jag hålla minen. Hatar att visa för mamma när allt inte är som det ska.
Nu ska jag duscha så jag kan gråta ut, sen är det ciggen som är min räddning ikväll.
Ytterligare en dikt/text som jag själv har skrivit. Jag älskar att skriva.
Gråten sitter som klister i halsen.
Tårarna är jag inte värd,
Jag är inte värd detta liv.
Jag är värd något mycket bättre.
Någon så bra så att läpparna ler av sig själv, utan att behöva fejka.
Att fejka är fan inte modigt, men att kämpa vidare är det starkast en människa kan göra.
Jag ska kämpa så hårt att jag en gång kan vara stolt över mig själv!
great
Ikväll gick det rätt hyffsat att äta, förutom att jag alltid lyckas äta för fort..
Men det blev ingen riktig hetätning och jag åt inte alldeles för lite häller.
En bit lax med en halv tallrik grönsaker och 2 st sparrisar.
För vissa är det där kanske bara en fjuttig måltid. Men för mig räcker det för att få dåligt samvete.
När maten har lagt sig i magen så skall jag ut och springa.
Sprang igår också, men fick ont i mina benhinnor så det blev inte så långt.
Ikväll blir det en längre sväng!
fan för allt
Egentligen ska jag skita i att äta. Ingen idé. Ingenting vill jag som vill.
Dum som jag är så tog jag mina tebletter till så jag kan inte gå och spy. Fuck it!
vill inte vara hungrig!
Fick nöja mig med ett glas vatten. Fick ljuga om att jag redan hade ätit.
Är redan hemma från skolan och är hungrig som en gris. Får ta något litet.
Om en stund skall jag ut och springa, tänker även ta en runda ikväll också.
blöden en så blöder alla
Kämpar för att nå mitt mål.
Målet som just nu känns som ett hål.
Det kommer ta mycket tid och kraft.
Men då kan jag sedan ge er andra min erfarenhet som jag haft.
Ni alla som varit till hands, ni ska få dela mitt liv med all världens glans.
bitter
Jag hatar att det finns mat, jag hatar att man blir tjock av allt man äter.
Varför kunde jag inte vara den som kan äta precis vad som helst hur många dagar i veckan som man vill utan att bli tjock. Önsketänkande.
Jag blir typ tjock av en makaron, fan inte okej!
Plus att mina slemhinnor är helt fucked upp efter allt spyande de senaste 1-2 månaderna.
Förövring har jag haft en sjukt bra helg!
behöver någon att prata med
Har iaf tagit tagit två olika sorters sömntabletter som jag hoppas kommer hjälpa inom kort.
Jag har inte hetsätit och inte spytt idag.
Har dåligt samvete, min mage är uppsvälld. Vilket bidrar till mer ångest..
Jag skulle ha spytt.. fan också.
Har hittat min behovsmedicin som varit borta. Den lär jag behöva nu i helgen då jag inte kommer kunna spy upp någonting. Och jag måste äta för annars kommer allt folk kolla konstigt på mig. Fan också. Nästa vecka blir det verkligen hårdbantning.
:(
det går att träna upp!
Jag fastade hela dagen tills ikväll då jag hetsåt, fick inget bra tillfälle att få upp det igen så nu är jag tjock.
Tjock tjock tjock. Slår vad om att dagens träningspass inte hjälpte ett skit.
Plus att jag glömde ta mina bantningspiller efter...
Jag kommer aldrig gå ner i vikt om det ska hålla på så här. Jag vill bli smal och fin!!!!!!
Jag hatar min hjärna, min depression och min bulimi. Jag vill bli frisk. Helt frisk. Nu på en gång. Jag vill vara som alla andra, kunna äta utan att få dåligt samvete och utan den där förjävliga ångesten man får. Inte nog med att jag får ångest av att jag mår dåligt, det förvärras så fort jag tänker på att jag inte kan hantera mig själv.
Jag säger bara en sak: Va nöjda för den ni är. Kämpa för att få så bra självförtroende som möjligt. Man kan aldrig ha för bra! Jag ska kämpa, tillsmanns med hjälp av psykologer. Men jag ska fan bli så pass frisk att jag kan känna kännslan av att vara nöjd över hur jag är och hur jag ser ut.
Jag vet att jag inte är tjock, innerst inne vet jag det. Men hjärnan tolkar något helt annat. Den fattar inte att jag är normalviktig. Visst jag har fett på min mage. Men vem fan har inte det lixom? Man ser det där lilla extra som ingen annan ser.
drömmer mig bort till en bättre värd
Vet varken ut eller in längre.
Att varje dag gå i svarta spår och leta efter ljuset, det tar på krafterna ska ni veta.
bilden får tala för sig själv
Springer fram och tillbaka, ut och in, upp och ner.
Inte ens att röka hjälper ikväll.
Ska trycka i mig sömntabletter. Annars blir det väl en 5 natt utan klok sömn. Hate it!
Och att jag har panik över de två redovisningarna jag har imorgon gör inte saken bättre..
Har iaf behållt maten jag ätit ikväll. Dock med kombination med bantningspiller. Hoppas dom funkar.
snälla kan jag inte bara så sova klokt ngn natt!
Ännu en till natt utan sömn.
Mellan 22 och 03 sov jag drygt en timme.
Hinner aldrig ippleva djupsömnen innan jag vaknar till igen.
Så det var upp inatt och leta efter lite piller sen kunde jag somna gott och vaknade vid 11 imorse.
Att jag sov bort halva skoldagen fick gå. Tog mig iaf till skolan på eftermiddagen.
Sitter och knaprar på en melonbit. Känns så jäkla mycket bättre än att ta en maka och äta, trots att jag är sjukt hungrig.
en helvetes dag rent ut sagt
Ångestattack, fint att få det i skolan.
Sprang iväg, tog en halvtimmes prommenad. Grät, grät och grät. Hade panik och ville bara sjunka genom jorden.
Samlade ihop mig och gick upp i klassrummet. Och självklart skall lärarna kommentara något, då utbrast jag i gråt igen. Pinsamt.
Var även vid kuratorn och pratade. Eller man kan väl inte direkt påstå att jag pratade. Orkade inte. Satt bara helt tyst och såg allmänt deppig ut. Jag har inget minne av vad vi har pratat om. Blackout.
Har inte fått i mig någon mat alls idag. Ikväll skall familjen iväg och äta, förutom jag. Orkar inte, vill bara vara hemma. Då kan jag passa på att hetsäta lite. Och sen slipper jag vara orolig att dom skall komma på mig när jag ligger halv död vid toan.
Har äntligen fått en ny tid till psykiatrin. Tänkte på det idag då jag mådde som värst. Nästa vecka ska jag dit, måste orka stå ut!
nu kan jag sova med gott samvete
Med småkramp i vaderna fortsatte jag utan att gå en endaste gång.
Maten som jag åt förut vill fortfarande komma upp. Men nej, jag ska försöka göra allt vad jag kan för att behålla den. Men snart blir ångesten för stor, trots att jag vet att jag har gjort av med alla kalorier som jag stoppat i mig under dagen.
Dagens "mat" :
Frukost/Lunch - En macka med smör och ost.
Middag - 3/4 grönsaker samt 1/4 spagetti med köttfärssås.
Vatten - ca 6 dl.
Nu ska jag fortsätta trycka i mig lite vatten.
nyvaken
Vill inte ens tänka tanken faktikst..
Sovit har jag också gjort för del delen. Varför kan jag inte hålla mig vaken på dagarna?
Man blir ju less på sig själv.
Positiv tjej.
Ny vardag, nya förutsättningar, nya möjligheter = nytt liv
Ge mig mod och ork till att våga leva.
Ge mig styrka och energi, så här ska inte mitt liv förbli.
Någongång kommer det vända, det vet jag, innerst inne.
fuck life
Fan vad jag hatar min depression.
Jag vill bara lägga mig ner och låta tårarna spruta.
Det värsta kommer på kvällarna. Jag önskar att kvällarna inte fanns.
Jag har suttit och kollat på sorliga videor på youtube.
Det gör inte situationen bättre. Så jävla korkad är jag.
Det enda positiva jag har att säga i detta inlägg är att jag har behållt all mat jag ätit idag.
Nej, en cigg för att kunna ta sig samman och göra något vettigt. Tex ut och springa som är urtråkigt...
potatismos och köttbullar
Åh nu är det mat. JAG VILL INTE!!!!
Jag har redan ätit så mycket idag. För mycket!
Ikväll får jag ta en springrunda. Allt vad jag kan.
jag hatar allt men jag hatar inget !?
Min svältperiod är över... Hade velat haft den lite längre.
Men min kropp väljer som den vill. Ingenting jag kan styra. Tyvärr.
Hade jag kunat bestämma över den hade jag varit frisk, hade aldrig insjuknat.
Men en dag skall jag bli frisk från detta. Det kan ni hänga i julgranen!
Jag hatar att se mig i spegeln. Jag hatar att det finns våg och jag hatar att det finns mat.
Eller egentligen inte. Eller jo, fast näe.
............
Jag vill aldrig mer spy, usch. Värsta omgången jag varit med om.
Hujedamig.
Varför ska just jag ha bulimi?
kan inte!!!
Hela eftermiddagarna går åt till att sova. Jag sover bort hela mitt liv känns det som.
Hur mycket jag än försöker hålla mig vaken så går det inte.
Ögonen vägrar. Kroppen vägrar.
Nu ska mamma och dom gå, great, då kan jag gå och spy utan att dom skulle höra.
Jag tror att mamma börjar fatta. När jag endast åt 3 köttbullar igår kollade hon konstigt på mig och sa; Men, du måste ju äta. Du har inte ätit klokt på flera dagar. Jag tror hon misstänker något... Fan!
Ikväll fick jag trycka i mig mer mat än vad jag ville bara för att få bort hennes misstänksamhet.
Åh nu gick dom. Nu får jag skynda mig, har gått 20 min sen jag åt. Ååååh fan också!
Jag kommer bli fet som en kossa..
äntligen!
Nyss var jag tvungen att ta lite yoghurt att äta, hungern tog över.
Har bestämmt mig för att behålla den. Får se hur det blir med maten ikväll.
Lutar åt att äta väldigt lite eller spy upp det.
våga tro, våga hoppas!
Detta citat läste jag idag. Det gav mig ett litet hopp och jag fick mod till att äta två mackor till lunch.
Var jätte nära på att åka hem för att spy upp det igen. Men nej. Jag trängde undan min ångest och just nu är jag faktikst ganska stolt. Vilket jag inte kommer vara om typ en timme. Men dock det iaf.
Jag sitter fastklistrad vid datorn hela kvällarna och läser bloggar där personer skriver om sin kamp mot anorexi och bulimi. Det är hemskt att se hur pass långt de har kommit i sin sjukdom. Allt går så fort. Om jag ska fortsätta i den här takten kommer jag snart va där jag med. Om jag redan nu inte är det..
Fick iaf ett brev hem idag där det stod att ätstörningsteamet skall kalla in mig så fort de får tid. Men jag kan få vänta i tre månader om jag har otur.
Ikväll skall jag spela innebandy, springa bort dom där mackorna jag åt till lunch.
Får se hur det går, får nästan kramp i benen så fort jag går upp för en trappa i skolan. Kroppen börjar demostrera.
tänk om jag inte hade några fingrar som ständigt vill slingra sig ner i halsen
Nu ska jag snart gå och spy upp maten. Klarar inte av att känna mig mätt. Det går bara inte.
Sen ska jag verkligen försöka övertala mig själv att ta på mig joggingskorna fastän jag inte orkar.
Egentligen vill jag bara ligga och sova. Sova bort all jobbiga tid. Då slipper man känna sig ledsen.
Förövrigt har jag haft en bra dag!
magen vill ha mat, men inte hjärnan
Men.. jag får väl ta och äta något litet ikväll. Men bara för att jag är så hungrig. Men om jag vill, det är en annan femma.
Eller fast näe, jag kanske skiter i att äta. Eller.. hm. Jaja, vi får se vad det leder till.
Mat eller inte mat, jag mår ändå lika dåligt av båda delarna.
skit liv
Även fast det var en minimal portion.
Jag kommer bli tjock :(
Dessutom hoppade jag träningen idag. Orkade verkligen inte. Hade jag tränat hade jag väl kolappsat mitt ute i skogen någon stans. Dåligt samvete.se.
denna passade in väldigt bra på mitt liv och hur jag känner.
Orkar inte slåss
orkar inte kämpa
spelar inte längre
någon roll
att jag en gång orkade
och ville.
Orken är slut.
Men vägen är lång.
Nästan oändlig.
Och jag måste orka.
Orka slåss
orka kämpa.
sockerkick
De flesta grät, men där satt jag med snustorra ögon. Jag ville och behövde gråta. Men jag kunde inte.
Jag skulle iaf haft en anledning till att gråta lite.
Fastandet går iaf fortfarande bra. Har inte ätit något idag förutom några godisbitar som jag mumsar på just nu.
Varför går alltid godis lättare ner än mat? Godis är ju verkligen inte bättre. Korkade hjärna.
Jaja, något måste jag ju iaf få i mig. Några bitar till, sen får det vara nog för idag!
Kämpar för att hitta livsgnistan igen
Levande död I en värld där smärtan är som störst.
sväljer min stolthet, tittar upp fast tårar rinner.
Har ätit 1 dl youghurt och en macka idag. Hade jag inte varit rädd för att Elin skulle misstänka något så hade jag inte ätit. Lyckades iaf lura både elin och mamma om middagen. Känns bra.
Nu när jag inte ätit på två dagar så har hungern försvunnit. Även det känns mycket bra.
Var på psykiatrin idag. 300 spänn åt skogen. Eller egentligen inte. Men känns som de. Ska iaf få komma till ett ätstörningsteam och en psykolog som skall hitta någon behandling mot min ångest. Blir nog kognitiv arbetsterati.
hade jag kunnat så hade jag låtit bli
Svårt beslut. Det lutar åt att bli tom i magen igen.
Imorgon skall jag till psykiatrin. Får se hur det går. Måste be om något mer ångestdämpande som jag kan ta på sena eftermiddagen. Innan jag tar kvällsmedicinen skulle jag lätt kunna dö av all ångest som tränger sig på.
De sjuka har bara en önskan, de friska har många.
har väntat länge på denna tid
Tog två klungar sen fick jag inte i mig mer.
Känns som att kroppen äntligen vill ställa in sig på en svältperiod. ÄNTLIGEN.
Det tråkiga är att smoothien blev så god att jag skulle vilja dricka upp hela i ett svep. Men icke.
Jag är glad att jag äntligen kan få svälta lite. Att kräkas är inte mysigt någon stans. Inte ett dugg.
Men ändå så gör jag det? Inte lätt med en sjukdom som man inte kan kontrollera på egen hand..
Skall försöka komma ut och springa några kilometer sen senare.
Jag har satt ett nytt mål angående min vikt. Ni kommer tappa hakan. Så därför berättar jag inte.
Om jag når den vikten, så ska jag belöna mig själv med att bli frisk. Bra deal.
jag vill skrika, skrika sönder mig själv!
Inte en kväll till med en förjävlig ångest som tar död på mig.
Jag faller i bitar varje gång. Små små smular är det enda som finns kvar av mig.
Jag orkar och vill inte bry mig om något.
Jag mår så dåligt att jag faktikst rent ut sagt hatar att jag har vänner och familj.
Jag är inte värd ett skit. INGENTING. Det enda jag är värd är ett skit liv, som jag nu lever i.
Eller.. jag lever inte ens. Jag har inget liv. Teoretiskt sätt så är jag död. Totalt stendöd.
Livet är orättvist
där satte det fart igen
Har varit duktig i nästan en vecka.
Jag föll dit igen. Det känns både skönt och förjävligt.
Har även gått en riktigt lång promenad idag. Så jag har gjort av med mer kalorier än vad jag fått i mig.
Ännu bättre kännsla.
Nu tänker jag fira att jag inte har någon mat kvar i magen med ett glas vatten med några hallon och isbitar i.
svält period på gång
Äter jag ngn mat så har jag som straff att springa 5 km. Till och med om jag äter en macka.
Frukt och grönsaker är okej. Men då ska det vara ytterst lite.
Vatten däremot kan jag få dricka hur mycket som hälst av.
Vatten blir jag fort mätt av, så det är bra.
Sådetså.
ånger och ångest
Idag är det då fredag den 13. Självklart att något skulle hända.
Det har inte hänt, men kommer att hända.
Jag kommer bli knäckt, jag kommer gråta.
Men jag kommer ta mig samman och inse att det blir lättast så. För honom. Egentligen mig med.
Det är tufft att låtsas må bra för någon man älskar. Inte våga visa att man mår piss och helst vill dö.
Det gör man inte, hur mycket man än vill och behöver...
Jag har sagt det förut men säger det igen, jag är värdelös!
Jag har inte haft kontroll på min vikt på hela veckan. Jag har stoppat mig själv när jag velat kräkas upp maten, för att jag vet att om jag fortsätter så kommer jag må sämre. Man blir inte lyckligare av att vara smal som en pinne. Det fattar jag till och med själv. Men just den där makten man har över vikten, den är obeskrivligt viktigt vid en som har bulimi.
Jag har lyckats att inte hetsätit mer än 1 gång. Det är jag väldigt nöjd över. Mindre nöjd med att jag inte har stoppat fingarna i halsen. Jag ångrar att jag inte gjort det..
sliten tjej
Dagen idag då, inte så mycket att hurra för direkt. Jag har varit allmänt konstig och svag. Personalen på praktiken har frågat mig stup i ett hur jag mår. Jag hatar när folk frågar och så vågar man inte säga som det är..
Förövrigt så somnade jag till när jag körde bil förut. Tur att Tove satt bredvid och skrek på mig.
Tiden går fort, nästan för fort..
Kom hem, fick en massa jobbiga kommentarer, men för en gångs skull sa mamma ifrån. Ibalnd kan hon. Även fast man inte alltid tror det.
Jag har gått UPP i vikt. Värsta ölmagen typ. Boror nog på min hetsätning och att jag inte alltid orkar få upp allt jag stoppat i mig. Det tar på krafterna. Det är nog bara en gång jag fått upp precis allt. Efter var jag helt slut och orkade inte ens gå ut från toan. Inte så nice precis.
Kommer nog inte komma i min balklänning längre. Skärpning på den fronten. En månad kvar, jag har två ord att säga; SÄTT FART!!
Nu ska jag iväg och träna lite.
Jag pallar fan inte en dag till
Allt hopp är bortblåst. Ingenting att leva för.
Ska man behöva må så här?
Jag är ful, äcklig och tjock. Helt enkelt misslyckad.
Varför föddes jag?
Allt hade varit så mycket lättare om jag inte fanns. För mig, för er. För alla.
Död mig!
uppknäppta byxor och en fet jävla mage...
Jag och Tove hade en tävling, den som inte åt upp ALL sin mat skulle få bada i havet. Själv är jag en badkruka så det var bara att trycka i sig allt. Mellanåt fick jag hjärtklappning och yrsel av all ångest som trängde sig på. Men jag klarade det.
Mår så fruktansvärt illa just nu. Wlöök, vill bara spy. Men nej, det ska jag inte. Hur mycket jag än vill så måste jag stå emot...
Du gräver en grav för mig!
Tuffa tider..
Rubriken säger allt.
Ingenting verkar vara på min sida. Vill bara att allt elände ska ta slut. Vill kunna känna mig glad och inte oroa mig över en massa...
Ätandet verkar iaf vara på min sida idag. Tjoho. Bara för att jag kan så ska jag sätta mig i uterummet och äta lite glass med banan, strössel och chokladsås. Och så lite te till de. Kan nästan inte bli bättre.
Tänkte försöka få med mig lillsyrran. En syster kväll. Ännu bättre.
Imorgon ska jag INTE försova mig. Jisses vilket dåligt samvete jag hade imorse när jag kom till praktiken.
Och mitt minne är inte så värst bra nu för tiden så jag har glömt bort vilken tid jag börjar imorgon. Antingen var det halv nio eller sju. Hm.. Jag åker dit kl sju, då kommer jag iaf inte försent.
HELVETE
Orkar inte, vill inte. FAN!
Det här är nog bland det värsta jag varit med om.
Det värsta jag upptäckt och det finns fan inget värre.
Tårarna sprutar och jag orkar inte sluta. All min kraft jag haft kvar är nu helt borta.
Jävla idiotiska värld!!!!!!
har fått ett glatt besked!!
Skönt att springa av sig lite. Nöjd med mina 4 km. Tråkigt nog var vi bara fyra som var där från laget. Men vi gjorde det bästa av situationen och peppade varandra till tusen.
Snart kommer mamma hem med frukt, då blir det fruktsallad. Är inte alls sugen på att trycka i mig mat. Får se om jag lyckas undkomma det. Kan bli svårt då mamma kommer ställa hungra miljarder frågor.
Det löser sig. På något höger eller vänster, som man brukar säga.
glad tjej
Gudars så gott jag sov inatt. Ändå så var jag inte utvilad när jag gick upp. Men det är väl inte så konstigt egentligen. Om man nu tänker efter. Vilket jag har en tendens till att göra.
Även fast jag fick sova ut så är jag en irriterad liten flicka idag. Allt någon säger stör mig och jag orkar inte ens bry mig.
" Jaha vad kul för dig. Men tyvär så bryr jag mig inte". Hjärnan spelar ett spratt.
Skall snart ut och gå en sväg med mamma. Sedan tänkte jag göra en fruktsallad. Blir min luch och kvällsmat.
Finimang.
Tror det blir träning med laget ikväll. Weeeho.
inatt ska jag sova som en kung
Jag vet hur det känns att leva i en skugga.
En skugga som vägrar att släppa taget.
Vart man än går och vad man än gör så finns den alltid där.
Jag behöver inte längre hålla ögon på mig själv.
Skuggan har ständigt koll.
Den har tagit över och verkar vara svår att skaka loss.
Jag känner mig värdelös, det finns nog ingen människa på hela jorden som jag tycker är sämre än mig själv.
Jag önskar att allt bara kunde vända. Till något mycket bättre.
Det går inte en endaste dag utan att jag kränker ner på mig själv.
Vad har jag för fel?
Varför är jag så elak mot mig sjäv?
Kan jag inte bara acceptera att det är så här mitt liv kommer se ut?
Nej det kan jag inte. Jag vill vara frisk. Och någon gång tänker jag bli det. Förr eller senare.
När jag vaknar imorgon vill jag vara en helt ny människa med nya egenskaper och ett nytt perspektiv på livet.
Men det är bara en önskedröm. Det kommer inte hända. Inte på en natt iaf.
Jag vill ha en ständig kontakt på psykiatrin. Jag vill ha hjälp innan jag kollapsar totalt. Jag ska nog börja säga precis som det är till dom. Inte snåla med en massa meningar för att jag tycker det är pinsamt och jobbigt att prata om det. Bölar jag får jag väl göra det. Så här kan det inte fortsätta.
Jag vill dö när jag är gammal. Eller iaf när jag är lycklig. Jag vill inte dö av något jävla självmord eller liknande. Vilket i slutändan kommer vara ett stadigt allternativ om jag inte tar mig upp några trappsteg.
Jag vill inte verka vara den som är så klen att ta självmord. Jag vill visa mig som en stark person och kunna hjälpa folk ur den situationen jag sitter i. Jag antar att jag som vet hur det känns har en bättre inblick hos andra med samma problem.
Oj, det var riktigt skönt att skriva av sig.
tjocksmock
Klant.
När jag tog första tuggan så försökte jag intala mig själv att behålla det. Första mackan gick bra, men när jag gick in på den andra fick hjärnan sitt vanliga spratt. Next: Toan. Innan kroppen hinner ta upp kalorierna. Då blir jag fet. Eftersom jag alltid lyckas äta så jäkla fort när jag väl äter. Antar att det beror på att jag vill att det ska gå över så fort som möjligt.
Men jag har faktikst varit ganska duktig idag. Elin åt på Sibylla, jag tog endast en ramlösa. Sedan ville hon ta en glass men jag fortsatte på min dricka.
Tyvärr så åt jag en muffins inne vid Charlotte. Den va god. Och en skadar väl inte tänkte jag. Men vem vet..
Det är bara jag och mamma hemma ikväll. Skönt att få slippa min halvpappa. Jag hatar dig!
hatar min hjärna
Är hungrig. Vill ha frukost. Vill dock inte spy upp det. Inte så fräscht precis.
Eftersom jag inte orkar med det längre så tänker jag skita i att äta.
Har inte gått ner så mycket den här veckan, hm, varför så trögt? Har väl ätit för mycket...
Nej man vafan, varför kan jag inte bara äta normalt?
Varför ska det vara så svårt att hålla fingrarna i styr?
Jag vill verkligen ha frukost, är skit hungrig. Okej, frukost får bli det enda målet jag äter klokt idag. Men är rädd för att tappa kontrollen och äta mer än vad jag egentligen vill. Då kommer jag må piss och så är hela dagen förstörd.
Om en stund skall jag hämta ut lite mediciner som jag inte orkat gjort ännu. Bra tjej jag är.
Sen ska vi ha Harry Potter maraton med laget. Ist för godis tänker jag göra en fruktsallad att ta med mig. Då får jag inte lika dåligt samvete. Förhoppningsvis.
Det finns inget värre än aktiv dumhet.
Det är inte så jävla konstigt att jag nästan aldrig är hemma längre. Om jag är hemma är jag instängd på mitt rum.
Jag vill inte vara här. Trivs inte. Vill flytta till eget, NU!
Du får mig att må sämre. Du fattar ingenting. Du märker inte ens mina fräsningar jag ger dig när du sagt något olämpligt. Du är ingen människa. Människor har samvete, men det har fan inte du.
Nu ska jag gå och göra något jag längtat efter hela dagen. Kräkas.
Den enda människan du kan ändra på är dig själv.
Ska sova bort resten av mitt liv.
finimang
Ingen ångest häller, men det kommer väl sen.
Var hos tandläkarn idag, min emalg såg okej ut, men inte bra. Har fått recept på tandkräm och flourskölj som jag skall använda. Spec efter jag kräks osv. Blir nog bra.
Nej nu ska jag snart laga lite potatismos och lax med T.
innebandy och löpning!!!!!
fuck face
Är på parktiken, har rast.
Vill bara hem. Idag är det en sån där jobbig dag då man bara vill vara i sin egen ensamhet.
Min lärare kommer hit sen och kollar lite om hur jag har det osv.
Det jobbiga är att jag måste ljuga för min handledare. Men min lärare vet hela min situation. Skönt de. Vill inte att min handledare skall få veta vad som försigår i min hjärna.
Jag vill helst inte vara här. Även fast det är kul. Men jag pallar inte. Ingen ork. Ingen lust. Barnen är iaf snälla. Vilket personalen är också. Men det är barnen som får mig att pallra mig hit. Tragiskt igentligen.fuck face
varje tanke, varje andetag gör ont
Egentligen så kan jag inte vara lyckligare än vad jag är, har pojkvän, världens bästa kompisar och många ljusa stunder i mitt liv. Men varför gläds jag inte av det?
Det är det värsta med min sjukdom/sjukdomar.
Det spelar ingen roll om en dag har vart fyld med färg, allt är ändå lika grått och trist.
Mitt hjärta slår flera gånger / minut, jag borde vara levande. Jag känner mig död. Helt jävla död.
Ingen ork, ingen glimt, ingenting. Jag känner ingenting längre. Jag orkar inte känna något.
Slänger tankarna över axeln, men kommer tillbaka lika fort igen. Vad vill dom? Döda mig eller?
Jag ska fan döda dom. Tankarna förstör mitt liv. Totalt.
en dikt som stärker mig
som jag misstänkte
när röda ögon ser svart
Åkte till psykiatrin, fick ny medicin, besked om bulimi och lite sånt skit.
Har inte ätit något idag förutom nu vid kvällsmaten. Men halva middagen kom upp igen.
Tränade även innan jag åt, sprang 5 km och en massa styrka. Skönt.
Jag fryser och vill helst vara i min ensamhet. Men skall åka till T och kolla film.
Jag ser mig i spegeln med ögon röda av gråt.
depressionen dödar mig
Imorgon tänker jag ringa psykiatrin. Jag orkar inte längre.
Ikväll är det extremt. Mår skit. Jag vill ha hjälp. Jag vill bli inlagd. Jag vill bli frisk.
varför kan jag inte vara normal?
Idag har jag ätit alldeles för mycket så det lär väl hända ikväll igen antar jag.
Bakis är jag också, mums.
Har glömt att ta mina tabletter, kom jag precis på. Så ikväll kommer jag väl få ett depp anfall. Som vanligt när jag glömmer tabletterna!
